Även katter kan berätta spökhistorier

Här ser ni mig illustrera ett stort farligt monster! Nog blir ni lite rädda va? 
Måste ju liva upp tillvaron lite emellanåt, fast matte skrattade mest och säger att hon inte kan sluta titta på bilden. Jag som försökte visa hur farlig jag kan se ut. Hmpf! 
Men fick lite kli under hakan efteråt så var rätt nöjd med det hela ändå. 
 
Men igår fick jag faktiskt sitta ute och vänta tills matte kom hem, dessutom regnade det! 
Hur kan en stackars katt få sitta och vänta så? Vad kan vara viktigare än att låta en liten hungrig katt få komma in till mat och favoritfotölj? Obegripligt. Har lite dålig pli på mina människor där känner jag, får ta tag i det. 
De kan ju inte bara gå iväg när jag kanske kan komma och vill in, eller släppa in mig och sedan gå iväg själva! 
Då kan ju inte jag gå in, måste ju gå med och hålla koll på vad för tokigheter de får för sig. 
 
 





Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

ettkattliv.blogg.se

En blogg om och med katten Kira

RSS 2.0